Häromdagen gick jag förbi ett antikvariat och där i skyltfönstret stod klassikern ”Män är från Mars, kvinnor från Venus”. Med tanke på hur min senaste tid varit tänkte jag att den här måste jag läsa.

Jag ler igenkännande åt exempel efter exempel. Känner igen hur jag reagerar och tänker i olika relationssituationer, och förundras över hur lite jag vet om kvinnor och hur de tänker.

Efter några kapitel börjar jag inse att det finns två vägar till ett långt och lyckligt förhållande – homosexualitet eller fördjupad förståelse för det motsatta könet.

Visst gör författaren John Gray breda generaliseringar och dessa är ett måste för att göra det till populärvetenskap. Att boken är från 1991 (och från USA) gör också att delar är irrelevanta eller helt enkelt bara förlegade. Det känns emellanåt lite väl mossigt att höra hur män kan ”hjälpa till” hemma och kvinnor tillåta män ”vara i sina grottor”. Mitt råd är dock att inte ta allt för bokstavligt och inte lägga fokus på det genusnormativa, utan att se de underliggande behoven.

Män och kvinnor är olika och det är bra, något vi borde omfamna och göra till styrkor.

Även om du bara tar till dig delar av bokens idéer så är den trots allt briljant och jag tycker att den borde vara obligatorisk läsning för alla heterosexuella män och kvinnor. Kanske dags för Gray att göra en moderniserad omarbetning?