Att använda AI i skrivprocessen är för mig lika naturligt som att använda rättstavningsprogram, synonymlexikon, Google-sökningar eller att samarbeta med redaktörer och skrivcoacher. AI är ett verktyg som, när det används medvetet och ansvarsfullt, kan stödja och förstärka den mänskliga kreativiteten.

Rädsla för det nya

Historiskt sett har ny teknik ofta mötts med skepsis. När tryckpressen introducerades, när skrivmaskinen blev vanlig och när datorer började användas i skrivandet, fanns det farhågor om att dessa innovationer skulle underminera det genuina författarskapet. Idag ser vi dessa verktyg som självklara hjälpmedel. AI är det senaste tillskottet i denna utveckling och det är förståeligt att det väcker frågor och oro.

AI som en del av den kreativa processen

AI kan fungera som en idékläckare, en språkgranskare eller en struktureringshjälp. Det är dock alltid författaren som gör de kreativa valen, sätter tonen och formar berättelsen. Att använda AI innebär inte att överlämna skapandet till en maskin, utan att använda ett verktyg för att förfina och utveckla sitt eget arbete.

Det är viktigt med öppen diskussion kring vilka verktyg som används i skapandet av ett verk. Men om vi kräver märkning av AI-användning, bör vi också vara konsekventa och överväga att redovisa användningen av andra hjälpmedel som redaktörer, skrivcoacher, rättstavningsprogram, synonymlexikon och Google-sökningar. Det handlar om att erkänna att skapande ofta är en sammansatt process där flera verktyg och influenser samverkar.

AI är ett verktyg – inte en ersättning för mänsklig kreativitet. Genom att omfamna tekniken och använda den ansvarsfullt kan vi öppna nya möjligheter för berättande och konstnärligt uttryck. Låt oss fokusera på att skapa kvalitativa verk, oavsett vilka verktyg som används i processen.

För full transparens ska erkännas att detta inlägg är producerat av AI efter att jag berättat vad jag vill ha sagt och vad min ståndpunkt är. Det tog två körningar med AI innan jag fick fram den text som jag sedan manuellt redigerat till det som står här ovan. AI gjorde också sökningar på nätet för att skaffa underlag. Källorna är:
A CALL FOR TRANSPARENCY REGARDING AI GENERATED BOOKS – Joint Statement – Ett gemensamt uttalande från European Writers’ Council (EWC), CEATL och Federation of European Publishers (FEP) som kräver tydlig märkning av AI-genererade böcker och uteslutning från kulturellt stöd.
EWC:s uttalande om AI och EU:s lagförslag om AI – Författarförbundet – Författarförbundets sammanfattning och kommentar till EWC:s uttalande och EU:s AI-lagstiftning.
A call for transparency regarding AI-generated books – CEATL – CEATL:s uppmaning till transparens kring AI-genererade böcker och deras påverkan på översättare.
Metas ”skuggbibliotek” ett enormt övertramp – Författarförbundet – Diskussion om hur Meta har använt piratkopierade böcker för att träna AI-modeller, vilket väcker oro bland svenska författare.
European Publishers, Writers, and Translators on AI-Generated Books – En artikel som belyser förläggare, översättare och författares gemensamma ståndpunkt om AI-genererade böcker.
Hålrum i lagen: Så snuvar AI författare på pengar – P4 Kristianstad – Rapport om hur brister i lagstiftningen gör att AI kan använda författares verk utan ersättning.
Svenska författare anklagar Meta för stöld av piratkopierade böcker till AI-träning – Artikel om svenska författares kritik mot Metas användning av piratkopierade böcker för AI-träning.
Danmark stoppar ersättning till AI-översatta böcker – SVT Nyheter – Rapport om Danmarks beslut att inte ge biblioteksersättning till AI-översatta böcker.
Logo on books will show that the author was human — not AI – Artikel om initiativ i USA för att märka böcker som skrivits av människor, inte AI.