Igår hittade jag den här artikeln i Aftonbladet där företrädare för schweiziska banken UBS försvarar ett 43 sidor långt direktiv om hur bankens personal ska klä sig.
Nu tycker jag i och för sig att vi borde ha lite mer stil på jobbet men 43 sidor som i detalj styr och förmanar personalen är nog lite att ta i, eller?
När jag läste detta kom jag att tänka på vad som måste vara UBS absoluta motsats, amerikanska Nordstroms policy. Ett kort med tryck på fram- och baksida. Där det står ”En regel. Använd bra omdöme i alla situationer”.
Här har vi två ytterligheter på ledarskap; att totalt styra för att man är rädd att personalen inte fattar ställt emot totalt förtroende för att personalen man anställt fattar.

Nu låter det ju kanske väldigt solklart vilket som är det bästa alternativet, men man måste också ta i beaktande att det är två väldigt olika arbetsmarknader. Här i Europa har vi svårt att göra oss av med personal som inte har ”bra omdöme i alla situationer” medan man i USA lätt kan korrigera en felanställning.

Som arbetsgivare är jag nog väldigt mycket den senare typen och förutsätter helt enkelt att personalen både vill och kan göra rätt, men har med tiden börjat inse att jag måste styra mer och kontrollera mer för att vi ska kunna hålla samma kvalitet oavsett vem som utför jobbet.